Fråga
Hur var det att komma hem till Sverige igen? Hade mycket förändrats? Hur mycket hade du förändrats? Har du samma vänner som innan du åkte? Hur mycket kontakt med USA har du? Åker hem om mindre än tre månader och har panik ena stunden, samtidigt som jag bara vill hem och leva "normalt" igen. Känns som att sommaren kommer vara så lång, och sen ha två år i skolan. Känns också som att jag kommer ha typ en identitetskris haha. Men har liksom varit utbytesstudenten i tre år (två år innan jag åkte, och i år såklart). Vet inte vad jag ska göra när jag kommer hem. För mycket tankar hahah, men tänkte att du kanske kan hjälpa since du varit hemma ett år. Kramar! Ps din blogg hjälpte mig massor både innan jag åkte och i år! :)
Hej! Till och börja med så förstår jag precis vad du går igenom just nu, för jag var i exakt samma position för precis ett år sedan. Man är så förvirrad och splittrad och nervös - det är en konstig känsla helt enkelt haha!
Personligen tycker jag att komma hem var både jättekul och jättejobbigt på samma gång. Första dagarna var det mest skönt. Man fick träffa alla igen, uppleva svenska saker att allt var bara underbart. Sen åkte jag ju tillbaka till USA i några veckor, och när jag kom hem därifrån igen började det bli jobbigt. Som du redan vet så vänjer man sig vid det amerikanska livet snabbt, och precis som det var en kulturkrock att komma till USA, så var det också en kulturkrock att komma hem. Egentligen hade inget förändrats. Samma stad, allt funkar på samma sätt. På det sättet är det som om man aldrig varit borta, vilket kan kännas konstigt i sig. Samtidigt blev allt annorlunda.
Dels hade jag, precis som du säger, förändrats. Man får uppleva så många grejer när man är borta på det viset, och även om jag fortfarande är samma person har jag fått lite andra synsätt på saker och ting. Under sommaren och början av höstterminen hade jag därför en liten identitetskris. Att pussla ihop mitt gamla svenska jag med mitt nya amerikaniserade jag var svårt, speciellt när ingen hemma riktigt kunde förstå hur det faktiskt hade varit.
Att gå tillbaka till ett "vanligt" liv var också jobbigt. Inte nog med att man inte längre var utbytsstudenten och att hela den resan var över, nu låg man dessutom efter hemma i Sverige. Folk hade ju faktiskt gått vidare med sina liv liksom haha. Sen tycker jag att jag klarat just den biten väldigt bra. Jag har forfarande kvar nästan alla av mina tidigare vänner och håller kontakt med dem, samtidigt som jag trivs himla bra i min nya klass. Även om det såklart är jobbigt att vänta ett extra år på studenten så är det därför inget jag ångrar.
Just nu är jag därför väldigt nöjd med min tillvaro. Det tog ett tag, men man vänjer sig ju vid att vara hemma med. Ibland känns livet i USA nästan bara som en dröm, och det är först jag när jag pratar med dem där borta som jag inser att det faktiskt hände och att den världen finns kvar. Även där har jag ju såklart tappat kontakten med vissa, men jag har ändå regelbunden kontakt med värdfamiljen och vänner via sms, snapchat, twitter, facebook, instagram osv.
Mitt tips till när du åker hem skulle väl vara at ge det tid. Det kommer kännas konstigt och förvirrande ett bra tag, och det är inget man kan göra år det. Ibland blir jag fortfarande förvirrad över att vara hemma, och precis som du sa har jag varit det i typ ett år! Helt sjukt ju. Tiden går så snabbt, kan knappt fatta att jag redan varit där typ.
Nu har jag skriivit ett jättelångt inlägg och klockan är mycket så ska väl sluta, men tack för kommentaren och hoppas att allt ordnar sig för dig! Kram.
Såå länge sen!
//Lollo
Here we go
5 days to go.
//Lollo
//Lollo
Körkort
Hej på er!
För ett tag sedan fick jag en fråga om hur det går till att ta körkort, och eftersom jag nu har gjort det och haft mitt körkort i ungefär en månad tänkte jag det var dags att svara. Hoppas det hjälper för några! :)
Det första man ska göra för ett körkort är att gå en kurs tillsammans med sin handledare (alltså den man ska köra med hemma, typ mamma eller pappa). Jag gick den när jag precis fyllt 16 som de flesta andra, och det är först då som man får sitt körkortstillstånd och kan börja övningsköra.
Då visste inte jag att jag skulle till USA än (hade liksom knappt funderat på det) så började ändå köra en hel del. Lärde mig starta bilen, växla lite och så. Ni vet grunderna. På hösten däremot (fyller i maj, så några månader senare) bestämde jag mig för att åka till USA, och då hamnade körandet helt på is. Kändes onödigt då jag ändå skulle vara borta i 10 månader liksom.
När jag kom hemfrån USA däremot så kände jag att det var dags att ta tag i det igen, hade ju redan fyllt 18. På sommaren körde jag massa med vår automatbil (har ingen manuell) och på hösten började pappa och jag åka till farmor och farfar för att låna deras manuella bil typ varannan helg. Körde massa för att lära om grunderna (som jag såklart glömt bort) och verkligen köttade haha.
Runt höstlovet kände jag mig sedan redo för att gå till trafikskolan, där jag dels gick på teorilektioner och dels tog körlektioner. Teorin bestod av 4 lektioner där varje var 2 timmar. Fick även en inlogg till Elevcentralen där man kan öva på på exempelfrågor hemma, vilket jag gjorde lite då och då. Körlektionerna på min trafikskola var 35 minuter långa, och där tog jag 13 lektioner. Varje lektion hade ett visst tema (typ backa runt hörn, starta i backe osv) och jag hade väl 1 till 2 lektioner i veckan i början.
Förutom det gick jag även på riskettan, vilket var en förmiddag teori om droger typ, och risktvåan, vilket är halkbanan. Det var det absolut roligaste även om det var väldigt läskigt! Till slut bokade jag tider för prov, och den 23 Februari gjorde jag teoriprovet i Jönköping. Så läskigt att tryck på klarknappen men blev som tur var godkänd! Dagen efter hade jag uppkörning, vilket faktiskt kändes ganska bra. Var nervös innan, men efter varmkörningen (sista övning med sin lärare) var jag lugn. Även om det var på håret klarade jag det ju med vilket var tur haha!
Som sammanfattning skulle jag vilja säga att köra bil är skitsvårt. Finns så mycket att tänka på och det tar ett tag innan man lärt sig allt rutinmässigt (djupinlärning istället för ytinlärning!). Mina tips skulle väl vara att:
1. Skjut inte upp det. Det kommer ta tid och och det kommer va jobbigt, men det finns inget tillfälle då du kommer ha mer tid för det så är bara att köra på.
1. Skjut inte upp det. Det kommer ta tid och och det kommer va jobbigt, men det finns inget tillfälle då du kommer ha mer tid för det så är bara att köra på.
2. Mängdträna hemma. Bara kör kör kör och öva på det läraren säger åt en, så sitter det sedan utan att man behöver fundera så mycket.
3. Utgå från boken när du pluggar teori. Om man bara kör frågor online på typ elevcentralen är det lätt att man bara lär sig just de frågorna, eftersom man kör dem om och om igen. Skriv en sammanfattning på boken eller nåt med - även det finstilta kan komma på provvet.
Kan ärligt säga att jag aldrig varit så lättad i hela mitt liv som när jag äntligen fick mitt körkort. Var ett så stort stressmoment i mitt liv hela hösten, och nu är det bara klart. Är fortfarande helt lyrisk haha. Hoppas det går bra för er som håller på att ta nu och lycka till!
//Lollo
Country 2 Country
Hej på er!
Tänkte berätta lite om min helg när jag och familjen var i Stockholm. Vi var ju som sagt på en tvådagars countrymusik konsert/festival.eller vad man nu ska kalla det, och var så himla kul. De flesta av er lyssnar antagligen inte på sådan musik men personligen älskar jag det. Så himla mysigt, och påminner mig extremt mycket om USA.
Första dagen, alltså på lördagen, så var det Dough Seegers, Lee Ann Womack, Florida Georgia Line och Luke Bryan som uppträdde, i den ordningen. Den största artisten av dem är nog Luke, som är väldigt känd och extremt bra, men mina personloga favoriter är Florida Georgia Line. De är helt klart de bästa inom country om du frågar mig, och kunde i princip varende låt de sjöng. När de sjöng "Round here" - en av mina favoritlåtar ever - grät jag nästan haha.
FLG
Andra dagen var det Kip Moore, Brantley Gilbert, Jason Aldean och Lady Antabellum. Av dem gillar jag Kip Moore väldigt mycket (sååå snygg), och framför allt Lady A. De är de som är mest kända då de gjort lite pop-country-låtar, och de var verkligen så duktiga. Man kunde se vilka proffs de var, och de fick liksom igång publiken. Det bästa var när de sjöng "Need you now" - har typ väntat på de ögonblicket flera år!
Kip Moore
//Lollo Jason Aldean
Något som var väldigt kul var att söndagens show var 1 Mars. Det var alltså exakt ett år sedan jag var på konsert och såg Jason Aldean och Florida Georgia Line (som båda var med i helgen) i OKC tillsammans med min värdmamma, värdsyster och Kiera. Hur sjukt? 1 mart för två år sedan är även dagen jag fick reda på min värdfamilj - typ min egen nationaldag när det kommer till USA.
Dålig kvalite men ändå, så jag
Lady Antabellum!
Något som var väldigt kul var att söndagens show var 1 Mars. Det var alltså exakt ett år sedan jag var på konsert och såg Jason Aldean och Florida Georgia Line (som båda var med i helgen) i OKC tillsammans med min värdmamma, värdsyster och Kiera. Hur sjukt? 1 mart för två år sedan är även dagen jag fick reda på min värdfamilj - typ min egen nationaldag när det kommer till USA.
Iallafall så måste jag säga att helgen leverade. Var jättekul att så mycket folk i cowboyhattar och boots, och ett tag trodde jag nästan jag var tillbaka och USA. Var underbart! Det enda negatvia var kanske att publiken inte var sådär jättestor, men förhoppningsvis kommer det ändra sig till nästa år. Countrymusiken växer faktiskt i Sverige.
