Ärligt talat så fick jag inte det hehe. Mina föräldrar betalde i princip hela mitt år åt mig (tack bästa mamma och pappa), även om det till stor del var med pengar de sparat åt mig inför framtiden. Jag tycker att det var värt det, för på ett sätt var den en slags invenstering i mig och hur jag skulle bli som person. Nu när jag är hemma, är lite äldre och jobbar lite mer, försöker jag istället betala tillbaka till dem.

 

Så jag hade ganska mycket tur och för mig var det därför inget problem. Däremot vet jag att det finns de som verkligen jobbar hur mycket som helst och lyckas tjäna ihop alla pengar själva, så går gör det väl även om det är jobbigt. Och om du inte vill det kan du kanske ansöka om något stipendium eller vara med i någon tävling? Jag vet t.ex. att Explorius alltid lottar ut ett gratis utbytesår varje säsong. 

 

Hoppas allt ordnar sig och att du kommer iväg, kram :)

 

 

 

 

De flesta har väl nog redan sett det här, men om inte: snälla lyssna!♥

 

//Lollo

Hej och vad kul att du funderar på att åka utomlands! Bara att fundera på det är ett stort steg på vägen, så man kan ju säga att du redan är lite mindre blyg än då var innan. Nu är inte jag jätteinsatt i hur det funkar med ansökningar till College och så, men ska försöka svara på din fråga så gott jag kan.

 

Om vi börjar med High school som ju är det jag gjort och kan mycket om så tycker jag det var helt fantastisk och är jätteglad att jag åkte. Jag har liksom dig alltid varit blyg, och om du frågat mig i nian så hade jag sagt blankt nej till det här, men under sommaren började jag fundera. Under den här tiden så växer man väldigt mycket som person, och jag kände redan efter några månader i ettan att jag hade blivit modigare, så jag anmälde mig. När jag sen slutade ettan så kunde jag faktiskt säga att jag var redo och kunde klara av det. Vissa känner så tidigare och vissa senare, det är upp till en själv. Man ska dock komma ihåg att det inte betyder att det var lätt - jag är fortfarande lite blyg även efter det här - men under utbytesåret blev man liksom tvingad ur den zonen lite. Därför skulle jag nästan uppmuntra folk som är blyga att åka, om de känner att de klarar av det. Det hjälper så himla mycket under resten av livet.

 

Så jag kände alltså att jag var redo att åka när jag var 17, så det var väl en anledning till att jag valde att åka just då. Jag kände också att jag ville ha en liten paus från den svenska skolan och dess betyghets. Det största anledningen tror jag däremot är att jag faktiskt ville gå på just high school. Det var min dröm att se all school spirit och få ta graduation - som i  en film.

 

 

En annan förrdel är att man bor i en värdfamilj. Vissa tycker det är mest jobbigt och ett minus, men jag kände precis tvärtom. Det är på det sättet man verkligen lär känna en kultur. Att leva som ett riktigt liv med en riktigt familj, och inte bara själv i en dorm någonstans. Då har man alltid någon och man är inte helt själv. Och visst, man har kompisar på college och så, men det är inte samma sak. Jag kommer alltid se the Lytles som min andra familj och jag är säker på att jag kommer åka tillbaka dit resten av mitt liv. 

 

När det kommer till priser har jag faktiskt ingen aning om vad som är billigast, men jag kan tänka mig att ett vanligt utbytesår är det. Även om man såklart betalar en avgift så bor man ju faktiskt hos en familj som betalar ens mat osv, - min betalade t.o.m. skolavgifter, vissa kläder, väskor och resor. Oavsett så tror jag också det är enklare och mindre krångel.

 

 

Om vi nu ska övergå till College (ja det här blir långt, sorry) så finns det självklart fördelar där med, även om jag valde bort just det. Dels är det ju det här med ålder och att våga. Om man växer mycket från nian till ettan så växer man ju ännu mer till trean. Man är ännu mognare och antagligen mer säker i sig själv, vilket självklart är ett stort plus om man ska åka iväg själv ett år.

 

En annan stor fördel som de flesta nog går på är att man slipper "gå om". Som utbytesstudent tar man svenska studenten ett år senare, men om man åker efter studenten har man ju inte det problemet. Jag måste själv erkänna att det suger att behöva gå med de som är yngre, för även om de är underbara de med är det jobbigt att se sin gamla klass prova studentmössor och ha kul medan man själv har två år kvar...

 

 

Vad mer? Jo vissa föredrar ju såklart själva college/campus livet och vill uppleva det. Tycker själv det verkar himla häftigt och hade jag inte redan åkt hade jag gärna åkt. Bo i en dorm eller gå med i en sorority - precis som på film det med. Då läser man även ämnen som man kan ha lite mer nytta av under resten av sitt liv, jämfört med de slappa grejerna man gjorde på high school. Så det är också ett plus.

 

Nu har jag tjatat på jättelänge om det här, och ärligt talat vet jag inte vad jag ska rekommendera dig. Jag valde att åka på high school eftersom det var det som var lite "drömmen", men utan det hade jag gärna åkt på college med. Egentligen tror jag båda är riktigt häftiga och bra upplevelser, och du måste helt enkelt själv ta beslut om vad som känns bäst för dig. Hoppas mina argumenteringar har hjälpt lite i alla fall. Kram! :)

 

//Lollo

 

...eller ja, inte till Oklahoma, men till USA! Är väl inte helt bestämt än eftersom jag inte fått godkänt från skolan ännu, men flyget är bokat och jag lämnade in en ledighetsansökan idag (ute i god tid haha) så nu tänkte jag ändå skriva om det här: Jag ska till Florida!

 

Under påsklovet och veckan efter det blir det, tillsammans med familjen. Vi kände väl att om vi någon gång ska åka till Florida som familj så är det nu, för sedan kommer vi vara alldeles för gamla för att riktigt "njuta" av familjesemestrar och temaparker som t.ex. Disney Land (Okej let's face it jag kommer nog alltid tycka det är kul, men lillebror börjar kanske växa ur den fasen lite hehe).

 

I alla fall så har vi alla velat åka till Florida så vi bestämde oss helt enkelt för att gå in i ett slags "spara-mode" och verkligen satsa på detta. Går väl sådär för mig men ska verkligen försöka skärpa mig haha. Inga fler kläder förrän efter tvåan har jag satt som mål, och mycket mindre fikabesök. Skulle nog hjälpa vikten med om vi nu ska vara helt ärliga så kanske bara är bra (Har nästan gått ner all min USA-vikt nu btw, yay!).

 

Känner att jag börjar tappa bort ämnet lite lol. Är i alla fall himla taggad på att resa, speciellt efter USA, så ska bli himla kul det här. Amerikansk mat och engelska och värme känns som en ganska bra morot för att klara vav vintern!

 

Har ni några resor inplanerade? Skulle gärna få lite fler resetips till min redan överfulla lista!

 

//Lollo

Hej hörni!

 

Livet flyter på och har redan gått fyra veckor i skolan nu. Känns väl som längre om jag ska vara ärlig men men, en månad avklarad iallafall. Har fått en till fråga så tänkte svara på den:

 

Först vill jag tacka så mycket och säga att ja, du borde absolut åka som utbytesstudent! Sen till frågorna: jag skrev ett inlägg med min packlista innan jag åkte, och det hittar du HÄR!  För någon månad sen skrev jag också ett inlägg med vad jag ångrar att jag tog med/inte tog med osv. Det hittar du HÄR! Mycket av grejerna köper man ju som sagt i USA.. Kläder, träningskläder, skor, väskor, smink, hudprodukter, sovenirer osv. Det viktigaste är att du har grejer så du klarar dig första veckorna samt "svenska" saker. Packa som om du ska på semester ungerfär! Kram.

 

Nu ska jag plugga lite och sen ska jag iväg och fixa nytt bankort då det jag har nu är ett ungdomskort. Är ju vuxen nu haha! Avslutar med en bild på gårdagens middag; vår hemmagjorda verision av Chicken Lo Mein. Ni som verkligen följt bloggen har ju inte kunnat missa att det är min favoriträtt, och även om det inte blev samma sak som i USA var det riktigt gott! :)

 

//Lollo

 

 

//Lollo