Kinkig med maten?

Innan jag åkte hit var jag otroligt nervös över hur maten skulle vara. Inte för att jag var rädd att den skulle vara för god och onyttig eller att jag skulle gå upp i vikt - det är faktum som utbytesstudenter tyvärr måste acceptera, framför allt om du ska till USA - utan snarare för att jag inte skulle gilla något alls.
 
När jag var liten (och i princip fram till att jag åkte haha) var jag nämligen så sjukt kinkig med maten. Gillade inte banan, ost, pizza, cola, sallad, stark mat, nötter, asiatisk mat, apelsinjuice, skaldjur osv. osv. Om jag skulle räkna upp allt jag inte åt skulle jag liksom behöva dela upp det i flera olika inlägg. Det blev såklart en aning bättre med tiden men innan jag bestämde mig för att åka hit åt jag absolut inte allt som man som människa helt ärligt borde kunna äta. Min familj visste detta och även om de tjatade var det därför inget problem. 
 
När jag kom på att jag ville åka på ett utbytesår gällde det därför att göra sig av med allt sånt - man vill ju inte komma och ändra helt på värdfamiljen vanor. Under hela året innan försökte jag ha en öppnare attityd till att prova nya saker och även om det är sjikt svårt funkade det! Visst jag gillade inte allt på en gång men ärligt talat vänjer man sig efter ett tag och jag lärde mig äta en massa nya saker. Detta är något som jag fortsatt jobba på här med. Ska jag vara helt ärlig har jag varit sjukt tveksam till mycket av den mat min värdfamilj bjudit mig på, men efter att ha smakat har det mesta varit riktigt gott! Och som sagt: man vänjer sig. Avskydde jordnötssmör för 3 månader sen och nu kan jag inte leva utan det haha.
 
Vad jag vill få sagt med det här inlägget är egentligen att man inte ska låta något sånt här stoppa än från att njuta av sitt år eller kanske ens åka över huvud taget. Maten kommer inte vara som hemma, ledsen att behöva säga det, men man får prova så mycket nya saker. Det gäller att vara öppen. Personligen är jag faktiskt sjukt glad över detta för har hittat många nya favoriträtter haha.
 
 

//Lollo


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback