Det här med vänner...
Behöver man vara social för att åka som utbytesstudent? Är det svårt att få vänner? Umgås du med folk från skolan på fritiden? Hur mycket tid spenderar du med din värdfamilj - är du bara med kompisar?
Efter att ha läst igenom frågorna och kommentarerna från "vad vill ni att jag ska skriva om"-inlägget upptäckte jag att det här med sociala relationer, vänner och värdfamiljen var ett väldigt populärt ämne och därför tänker jag försöka reda ut det lite nu. Förhoppningsvis kommer det svara lite på era frågor men om inte kan ni ju höra av er igen.
Till att börja med så är det både lätt och svårt att få vänner - i alla fall tycker jag det. Berättar man att man är utbytesstudent tycker många att det är coolt och det är inte svårt att få som jag vill kalla det "hälsa i korridoren"-vänner. Däremot kan det vara tufft att få kompisar att hänga med efter skolan - framför allt i början. Klasserna här ser ju lite annorlunda ut också eftersom man har olika personer i varje ämne. Man har ju visserligen chansen att träffa mer männiksor, men du lär inte känna dem lika väl som ens klasskompisar hemma vilket komplicerar allt - speciellt eftersom det är blandat med freshman till senior och man inte riktigt vet vem som är vad haha.
Sen finns det ju andra saker som kan spela stor roll i det hela också, som storleken på skolan. Om du går på en stor skola med många utbytesstudenter är du inte lika intressant som om du gick på en liten där du var unik. Är du med i en klubb eller sport ökar ju chansen för att hitta vänner rejält. Du kan även bli kompis med andra utbytesstudenter osv. osv. Om det är lätt/svårt att få vänner kan alltså bero lite på slumpen. Den viktigaste saken som avgör allt där dock din attityd. Om du håller dig för dig själv, inte pratar med någon och tycker synd om dig själv är risken stor att du blir ensam. Om du struntar i ifall du gör bort dig och pratar med folk och är öppen är chansen dock stor att du får vänner. Så enkelt är det. Så ja, att vara social hjälper och är väldigt viktigt för utbytesstudenter.
Nu säger jag inte att bara för att du ska ge upp bara för att du inte är den socialaste människan ever eller är lite blyg. För ett år sen vågade jag knappt beställa mat på en restaurang själv och här sitter jag nu. Om man bestämmer sig för att ändra sig så går det, tro mig. Om man verkligen vill något är det värt allt slit.
Till att börja med så är det både lätt och svårt att få vänner - i alla fall tycker jag det. Berättar man att man är utbytesstudent tycker många att det är coolt och det är inte svårt att få som jag vill kalla det "hälsa i korridoren"-vänner. Däremot kan det vara tufft att få kompisar att hänga med efter skolan - framför allt i början. Klasserna här ser ju lite annorlunda ut också eftersom man har olika personer i varje ämne. Man har ju visserligen chansen att träffa mer männiksor, men du lär inte känna dem lika väl som ens klasskompisar hemma vilket komplicerar allt - speciellt eftersom det är blandat med freshman till senior och man inte riktigt vet vem som är vad haha.
Sen finns det ju andra saker som kan spela stor roll i det hela också, som storleken på skolan. Om du går på en stor skola med många utbytesstudenter är du inte lika intressant som om du gick på en liten där du var unik. Är du med i en klubb eller sport ökar ju chansen för att hitta vänner rejält. Du kan även bli kompis med andra utbytesstudenter osv. osv. Om det är lätt/svårt att få vänner kan alltså bero lite på slumpen. Den viktigaste saken som avgör allt där dock din attityd. Om du håller dig för dig själv, inte pratar med någon och tycker synd om dig själv är risken stor att du blir ensam. Om du struntar i ifall du gör bort dig och pratar med folk och är öppen är chansen dock stor att du får vänner. Så enkelt är det. Så ja, att vara social hjälper och är väldigt viktigt för utbytesstudenter.
Nu säger jag inte att bara för att du ska ge upp bara för att du inte är den socialaste människan ever eller är lite blyg. För ett år sen vågade jag knappt beställa mat på en restaurang själv och här sitter jag nu. Om man bestämmer sig för att ändra sig så går det, tro mig. Om man verkligen vill något är det värt allt slit.
För att svara på lite frågor så ja, jag umgås med folk från skolan utanför skolan. Ska inte sitta och rabbla upp massa namn eftersom ni ändå inte vet vilka de är, men har ju mina vänner från XC, folk jag sitter med på lunchen, andra utbytessudenter, min värdsysters vänner, tjejer från girl socuts, vänners vänner osv. Och nej, jag har kanske inte några bästa vänner som jag kan lite på i vått och torrt som jag har hemma, men det tror jag inte heller är poängen med ett utbytesår. Jag är här för att ha kul och få en upplevelse, inte hitta nya bästisar för de finns ju hemma i Sverige.
Jag umgås också mycket med min värdfamilj och trivs bra med dem. De är så underbart snälla och gulliga och roliga och kunde inte fått en bättre placering. Eftersom att jag har värdsyskon som är tonåringar tror jag också det känns ännu mer naturligt att umgås med familjen eftersom det blir som att ha en kompis där. Tror de som bor med bara vuxna förlitar sig ännu mer på kompisar för att hitta på grejer, jag vet inte.
Blev ett väldigt långt och rörigt inlägg med mycket text, men orkar varken läsa igenom det eller ändra det så hoppas det duger. Sammanfattning: det kan vara tufft att få vänner här ibland men det brukar oftast lösa sig ill slut på ett eller annat sätt, speciellt och du bjuder till lite själv.
//Lollo
Saknar er sötisar<3
(svarar på mer frågor/kommentarer i ett annat inlägg)
//Lollo
Kommentarer
Trackback
